Göteborgarna fick sitt första vattenhämtningsställe 1787. Det var en "fontain" strax innanför Kungsporten och vattnet kom från Kallebäcks källa. Kungsporten, som var en del av Göteborgs stadsmur, låg vid nuvarande Kungsportsplatsen. Den fungerade som kontrollplats för folk och gods som skulle in i staden och här fick man även betala tull. Det fanns även en vindbrygga mot landsvägen söderut. Det gjordes flera försök att bevara Kungsporten åt eftervärlden men tyvärr revs byggnaden 1837.
Också Kungsportsavenyen, eller Avenyn som den oftast kallas, har fått sitt namn efter Kungsporten.
Kungsporten från utsidan.
![]()
Porten från insidan.
![]()
Det andra tappstället för vatten anordnades vid Domkyrkan 1789. Två tappkranar fanns på kyrkans södra vägg mot Kungsgatan. 1816 flyttades denna fontän till Vestra Hamnen och försågs med nytt källhus. Källhuset finns fortfarande kvar vid Västra Hamngatan men flyttades närmare Domkyrkan när kanalen fylldes igen 1903 samt vid högertrafikomläggningen 1967. Vattenleveransen från Kallebäck upphörde 1967.
Så här såg Västra Hamngatan ut innan man fyllde igen kanalen. Källhuset till höger i bild.
![]()
.
Domkyrkokällan 1937.
![]()
Domkyrkokällan april 2014. Fortfarande rinner det vatten, men det kommer nu från Göteborgs stads vattenledningsnät.
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
![]()
Också Kungsportsavenyen, eller Avenyn som den oftast kallas, har fått sitt namn efter Kungsporten.
Kungsporten från utsidan.
Porten från insidan.
Det andra tappstället för vatten anordnades vid Domkyrkan 1789. Två tappkranar fanns på kyrkans södra vägg mot Kungsgatan. 1816 flyttades denna fontän till Vestra Hamnen och försågs med nytt källhus. Källhuset finns fortfarande kvar vid Västra Hamngatan men flyttades närmare Domkyrkan när kanalen fylldes igen 1903 samt vid högertrafikomläggningen 1967. Vattenleveransen från Kallebäck upphörde 1967.
Så här såg Västra Hamngatan ut innan man fyllde igen kanalen. Källhuset till höger i bild.
Domkyrkokällan 1937.
Domkyrkokällan april 2014. Fortfarande rinner det vatten, men det kommer nu från Göteborgs stads vattenledningsnät.
.jpg)
Kör man Riksväg 40 från Göteborg mot Borås kan man på vänster sida av Kallebäcksbacken se Kallebäcks källa. Här gick tidigare Riksväg 5 som var en smal, krokig och brant väg som kallades Kallebäcks lider. Den heter idag Gamla Boråsvägen och börjar nu vid Kallebäcks f.d. skola, går förbi Kallebäcks källa och vidare ut mot Delsjömotet.
.jpg)
 |
| Kallebäcks källa 1920 |
Kallebäcks källa, eller Gustafs källa som den också kallas, var en del av Göteborgs första stora vattenanläggning. Så här skrev rådmannen Laurentis Böker 1692:
"Den uppspringer utur hårda sandbacken med mer än tio ådror, som continuera, uppspringa och flyta natt och dag...dessa ligga högre än spitzen af kyrktornet här i Götheborg."
I mitten på 1700-talet var dricksvattenförsörjningen ett problem för göteborgarna. Det var ont om rent dricksvatten och vatten transporterades i tunnor bland annat från Kallebäcks källa.
Redan 1714 föreslog Stadsbyggmästaren Jacob Feigel att källans vatten skulle dras till staden, men projektet blev inte verklighet förrän på 1780-talet. Ledningen anlades under åren 1785-1787 och bestod av urholkade och nergrävda trästockar av asp, fur och ek.
Arbetet leddes av skotten Andrew Blackwood. Vid källan murade han upp ett brunnshus som bestod av en cistern av gråsten och över den en välvd, jordfylld överbyggnad.
Redan 1714 föreslog Stadsbyggmästaren Jacob Feigel att källans vatten skulle dras till staden, men projektet blev inte verklighet förrän på 1780-talet. Ledningen anlades under åren 1785-1787 och bestod av urholkade och nergrävda trästockar av asp, fur och ek.
Arbetet leddes av skotten Andrew Blackwood. Vid källan murade han upp ett brunnshus som bestod av en cistern av gråsten och över den en välvd, jordfylld överbyggnad.
Tittar man in genom den gallerförsedda dörren ser man själva cisternen och ovanför dörren finns en inskription, A Blackwood anno 1787.
.jpg)
På väg från ett stadsbesök i Göteborg 1787 besökte kung Gustav III källan och invigde vattenledningen. Vid invigningstillfället passade Göteborgs borgmästare Daniel Pettersson på att "i nåder" få kalla källan för Gustafs källa, vilket beviljades.
Två dagar efter invigningen släpptes vattnet på. Ledningen gick de 4,8 kilometrarna till en rundbyggd vattencistern av trä med en provisorisk fontän vid Kungsporten där göteborgarna kunde hämta sitt dricksvatten. Två år senare förlängdes ledningen och då kunde man även hämta vatten i Domkyrkans mur mot Kungsgatan.
Två dagar efter invigningen släpptes vattnet på. Ledningen gick de 4,8 kilometrarna till en rundbyggd vattencistern av trä med en provisorisk fontän vid Kungsporten där göteborgarna kunde hämta sitt dricksvatten. Två år senare förlängdes ledningen och då kunde man även hämta vatten i Domkyrkans mur mot Kungsgatan.
Hela stockledningssystemet renoverades 1866 och i slutet av 1860-talet fanns det vatten från Kallebäcks källa i 15 allmänna vattenposter och hos 15 enskilda konsumenter, bland annat hos apoteken Kronan och Enhörningen. 1881 ersattes de gamla ledningarna av trä med järnrörsledningar.
1801 restes en minnessten över invigningen av källan och besöket av Gustav III.
.jpg)
Vid källans 150-årsjubileum 1937 anordnades en repris av invigningsceremonin, denna gång med Gustaf V. Då tillkom också inskriptionen "Gustaf" på minnesstenens fundament.
.jpg)
1881 byggdes en vattenreservoar i närheten av källan. Reservoaren bestod av en järncistern som rymde 300 m³ och den var placerad i en rund byggnad av rött tegel. Konstruktör var civilingenjör Johan Gustaf Richter, som var byggnadschef i Göteborg med ansvar för bland annat vatten- och avloppsfrågor.
 |
| Vattenreservoiren 1922 |
Samma byggnad april 2014.
.jpg)
.jpg)
Strax intill vattenreservoaren och bara några meter från motorvägen ligger Kallebäcks gamla skola. Den lilla röda stugan är en av få bevarade landsortsskolor från 1800-talet och innehåller ett klassrum och en lärarbostad med ett rum och kök. Den byggdes av rivningsvirke från Örgryte Fattigfriskola som revs när Västkustbanan skulle dras fram. När skolan invigdes den 1 februari 1885 hade den 51 elever. Vid stängningen den 1 juli 1974 gick endast 13 elever i skolan.
.jpg)