Förr bestod tågens toaletter bara av en toastol och ett rör rakt ut i fria luften. Fördelarna var att det gav näring till växtligheten och systemet var oerhört driftsäkert! Riktigt kalla vinternätter kunde det frysa till i röret, men det var bara att ge det en spark så fungerade det igen. Nackdelarna då? Ja, förutom kalldrag i rumpan så var det naturligtvis inte så hygieniskt att bara släppa ut fekalierna på banvallen. Banarbetare som stod utmed spåren kunde ibland få en ovälkommen dusch och den personal som skulle reparera tågen kunde också finna både det ena och det andra på boggier och underrede... Ni som åkte tåg på den tiden kanske kommer ihåg en liten skylt där det stod: "Använd ej klosetten när tåget gör uppehåll på station". Det fanns naturligtvis en anledning till skylten.En annan konsekvens av detta system var när vagnarna skulle transporteras med tågfärja mellan Helsingborg-Helsingør eller Trelleborg-Sassnitz. Då var det viktigt att tågpersonalen låste alla toaletter innan vagnarna rullade på färjan.
På bilderna ovan från Sveriges Järnvägsmuseum ses ett par varianter av den klassiska tågtoaletten. På en metallskylt stod följande: "Upplyft först båda locken mot väggen. Nedlägg därefter det undre, om så erfordras" eller en annan variant: "Fäll först upp båda locken. Fäll därefter, om så erfordras, åter ned det undre"
När man var klar med sitt ärende nyttjade man naturligtvis handfatet.
![]() |
| Bild: Sveriges Järnvägsmuseum |
Nästa steg i utvecklingen blev vattenklosetten. Nu trampade man på en pedal när man var färdig och vatten spolade ut det man åstadkommit. Fortfarande släpptes avfallet rakt ut i Guds fria natur.
![]() |
| Bild: Sveriges Järnvägsmuseum |
På 60-talet fanns det i vissa vagnar speciella barnkupéer. Här fanns toalett med bl.a. skötbord och potta!
![]() |
| Bild: Sveriges Järnvägsmuseum |
1969 provade man ett slutet system där fekalierna samlades i en tank under vagnen.
![]() |
| Bild: Sveriges Järnvägsmuseum |
1972 var det äntligen dags att introducera vaccumtoaletten på tågen.
![]() |
| Bild: Sveriges Järnvägsmuseum |
Det var Elektrolux som levererade och här ser vi Elektrolux VD Hans Werthén och SJ:s Generaldirektör Lars Pettersson i Hagalunds depå.
![]() |
| Bild: Sveriges Järnvägsmuseum |
Till att börja med hade man mobila tömningsanläggningar
![]() |
| Bild: Sveriges Järnvägsmuseum |
...men senare byggdes stationära anläggningar i bl.a. Stockholm, Göteborg och Malmö. Bilden är från Hagalunds depå i Stockholm 1976. Det var rejäla maskiner på den tiden. Idag är själva vaccumsugen centralt placerad och det är endast slangar och manöverlådor vid spåren.
![]() |
| Bild: Sveriges Järnvägsmuseum |
Icke att förglömma är sovvagnarnas porslinspotta som fanns innanför luckan under handfatet. Den fanns kvar ganska länge och jag minns den väl från familjens resor med nattåg på 60-talet. Pottan spred ofta en förfärlig stank i sovkupén och jag tror inte den är saknad av någon.
![]() |
| Bild: Sveriges Järnvägsmuseum |
Idag har naturligtvis alla tåg vaccumtoaletter med slutna system.
