Hultafors

Hultafors är ett litet samhälle med ca 280 innevånare beläget vid Viaredssjön utefter Boråsbanan mellan Göteborg och Borås. Mest känt är Hultafors för Tumstocksfabriken och Sanatoriet.

Så här stod det om Hultafors i Svenska Turistföreningens årsskrift 1909:

"Nedanstående vackra bild visar oss en utsikt öfver Viaredssjön från Hultafors sanatorium i Västergötland, beläget vid Hultafors station på Göteborg-Borås-banan, 58 km. från den förra och 12 km. från den senare staden. Från Hultafors station, som ligger 507 fot ö. h., kommer man på några minuter upp till sanatoriet, hvilket ligger omkr. 900 f. ö. h. på sydsluttningen af en skogbevuxen bergås. Trakten kring sanatoriet är rik på naturskönheter då därtill kommer att luften är hög och ren".

När järnvägen Göteborg-Borås (GBJ) invigdes 1894 fanns i Hultafors till att börja med bara en liten anhalt. 1896 blev det en

håll- och lastplats med en mindre träbyggnad.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Banvaktsstugan till höger i bild byggdes också 1894.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Byggnaden var rivningshotad 2009, men räddades och förvaltas nu av intresseföreningen "Banvaktsstugans vänner".

Trappan upp till stugan.

Ett regionaltåg (X11) på väg mot Borås passerar banvaktsstugan som skymtar till höger i bild.

Viaredssjön och Hultafors hållplats 1903.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

1907-1909 byggdes ett nytt stationshus i engelsk stil. I huset fanns en andraklass- och en tredjeklass väntsal. Huset ritades av arkitekten Yngve Rasmusson.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Ett foto från 30-talet med tåg mot Borås.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Hultafors stationshus från baksidan 1969

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

...och från framsidan 1968.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Stationen avbemannades den 21 maj 1971 då godstrafiken lades ned. F.o.m. den 16 juni 1980 drogs även uppehållen för persontågen in. Stationshuset blev efter avbemanningen personalbostad åt Hultafors Hälsocenter.

Tre bilder från den 21 maj 1971 då stationen avbemannades och den sista tågklareraren visade avgångssignal med signalstaven. Det var fotografens far som tjänstgjorde den dagen.

Foto: Anders M

En enkel biljett i 2-klass Hultafors-Sandared den 21 maj 1971 kostade 1 krona och 60 öre.

Mer om biljetter finns HÄR.

En bild från 1972. Mötesspåret är rivet, men plattformarna är fortfarande kvar.

Foto: Anders M

Fotografens cykel står parkerad vid godsmagasinet 1972.

Foto: Anders M

På marken ligger två nedmonterade A-signaler. Dessa kunde tågklareraren använda för att visa avgångssignal istället för att använda signalstaven.

Foto: Anders M

Tittar man noga på nedanstående bild kan man läsa att den övre rälen är tillverkad av Domnarvet 1944 och den undre av tyska Krupp 1919 för G.B.J. (Göteborg-Borås Järnväg). Domnarvet tillverkade järnvägsräls till slutet av 80-talet, därefter var det Inexa i Luleå som var huvudleverantör till SJ/Banverket. Inexa gjorde konkurs 2001 och idag tillverkas inte längre någon räls i Sverige.

Foto: Anders M

1986 ville SJ riva stationshuset men innevånarna i Hultafors ville annat. Hultafors intresse- och bygdegårdsförening bildades och lyckades samla in 500.000 kr. Man tog över huset och efter en omfattande renovering är det idag en fantastiskt vacker byggnad. Det är också den enda byggnadsminnesmärkta byggnaden i Bollebygds kommun.

Framsidan april 2014

...och baksidan.

Vy över Hultafors när det fortfarande fanns en bangård. På bilden syns både godsmagasinet och stationshuset. Ett vattentorn fanns också men det revs någon gång efter 1942.
1926 uppfördes vid sjöstranden ett "svanhus" till de resandes förnöjelse.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Här står fotografen på den branta vägen upp till Sanatoriet och året är 1906.

Så här ser samma vy ut idag.

Landsvägsbussen till Bollebygd.

I början av 1930-talet beslutades att banan mellan Göteborg och Borås skulle elektrifieras. Den elektriska driften togs i bruk den 18 juni 1936. Ett tåg med ellok är klart för avgång mot Göteborg.

Bild från 40-talet.

Ett tåg med Dk-lok väntar på möte i Hultafors 1968.

Foto: Björn Malmer

Tåg mot Borås med Du-lok som dragkraft. En trevlig kiosk med Pommac-skylt på taket fanns vid stationshuset och det är kioskinnehavarens vita Ford Cortina som syns på fotot. Till höger skymtar fotografens Volvo PV 444 K av årsmodell 1956.

Foto: Björn Malmer

Att anlägga banområdet så nära Viaredssjön hade sina problem och stora ansträngningar fick göras för att området inte skulle glida ut i sjön .
Hultafors har genom åren drabbats av ett antal järnvägsolyckor, men ingen med dödlig utgång. 1908 rasar en del av banvallen med påföljd att ett gruståg hamnar i sjön. Ett virkeslastat godståg på väg till Tändsticksfabriken i Jönköping spårar på 30-talet ur vid Hultafors och några vagnar hamnar i Viaredssjön. Den 23 februari 1958 spårar ett persontåg ur pga rälsbrott och en av vagnarna hamnar i sjön. 1975 kör ett persontåg på stora stenar som rasat ner från berget. Loket och den första vagnen som var en resgodsvagn fick skrotas. Lokföraren blev svårt skadad i huvudet av en brandsläckare som lossnade, men överlevde. Den senaste olyckan skedde den 24 oktober 2001 då förskjutning av last orsakade en urspårning och en nedriven kontaktledning.

Här är några bilder från olyckan 1958. Tre vagnar spårade ur och en fjärde hamnade i Viaredssjön där den slog hål på isen och sjönk till hälften. I den vagnen satt ett 15-tal passagerare som chockade och våta kunde räddas. Ingen människa kom dock till allvarlig skada.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Foto: Curt Ylving

Kurorten och järnvägen gjorde Hultafors till ett blomstrande samhälle. Där fanns en tid tre affärer, bank och postkontor. Hellgrens affärslokaler bestod av två våningar med specerier i den första våningen och manufakturförsäljning i den andra.

Affären stängde 1989 och blev därefter ett lanthandelsmuseum. Museet är nu också stängt och fastigheten fungerar enbart som boningshus.

I denna fastighet fanns affären Kooperativa som startades 1920 och drevs fram till 1962 då affärsverksamheten lades ner.

Så här ser fastigheten ut idag.

Det finns fler spännande hus i Hultafors. Kan detta ha varit en bensinmack?

Mycket tyder på det t.ex. denna metallkonstruktion. Kanske var det här pumparna stod?

En nedlagd bensinstation som var Uno-X och senare Pump. En bild på macken då pumparna var kvar finns HÄR.

Ett intressant hus som man ser när man passerar med tåget.

Gullstensön i Viaredssjön var under 1900-talets första hälft en vanlig samlingsplats för ortens ungdomar. Numera är ön i privat ägo.

Hultafors Sanatorium

1906 startades Hultafors Klimat- och Vattenkuranstalt. Kuranstalten drevs till en början mest som hotell och restaurant av en Direktör Witte. Witte sålde till en Göteborgskvinna, Agnes Olsson, vilken drev bolaget i konkurs. Efter konkursen köptes anläggningen av Ingenjör Joel Kollén.
Kollén hade sommartid vistats i Danmark på Sjundedagsadventisternas kuranläggning och föreslog att samfundet skulle köpa anläggningen i Hultafors. 1926 köptes kuranstalten men man fick inte köpa i eget namn utan fick bilda en stiftelse, "Samfundet Sanningens Härold". Stiftelsen drev anläggningen fram till 2002 med bl.a. alkoholistvård och rehabiliteringsverksamhet. Från början fanns här också ett akutsjukhus, innan Borås fick en riktig akutmottagning.

I en annons från 1942 står följande:
”I härlig stärkande barrskogsluft ligger Hultafors Sanatorium, en fysikalisk dietistisk kurort, 1000 fot över havet”.

Hjärt- och kärlsjukdomar var det vanligaste skälet att söka sig till Hultafors, men flera av de tidiga patienterna led av fetsot (en finare omskrivning för fetma) och sattes på avmagringskur. Detta innebar en strikt kost med inriktning på det vegetariska, och naturligtvis utan alkohol eller kaffe.

Många patienter avvek för att få rejälare kost och kaffe hos något av Hultafors kaféer. Namnen "Stora fördärvet" och "Lilla fördärvet" på två av kaférörelserna uppkom vid denna tid.

Som kuriosa kan nämnas att Hermann Göring på 20-talet sägs ha behandlats (för fetsot?) på Hultafors.

En annons ur Sundhetsbladet från 1935.

Nota från 1934.

Sanatoriet och till vänster den nyare flygelbyggnaden.

Matsalen.

2002 sålde Adventistsamfundet anläggningen till en privat aktör på friskvårds- och rehabiliteringsområdet. Efter en konkurs köpte byggkonsulten Jan Lindberg 2010 Hultafors Hälsocenter för att bygga om husen till lägenheter. Det ska bli hyresrätter för 55+ med restaurang och annan service. 50–100 villor planeras också i området. Så här ser anläggningen ut i april 2014.

Baksidan

...och framsidan.

Viss renovering erfordras som det brukar stå i mäklarannonserna...

Terassen med vacker utsikt över Viaredssjön.

Huvudentrén till Hultafors behandlingscenter. Byggjobbarna har anlänt och renoveringen har nu påbörjats.

Tumstocksfabriken

En stor del av Hultafors tillkomst och framgångar beror på Svenska Mått- och Tumstocksfabriken som drevs av familjen Kollén.
Den 20 maj 1875 undertecknades en internationell konvention om metersystemets införande. Ett riksdagsbeslut om allmän övergång till metersystemet fattades av riksdagen 1875 med en övergångstid 1879-1888.

En sådan genomgripande förändring öppnade naturligtvis möjligheter för kreativa entreprenörer. En av dem var arkitekten

Karl-Hilmer Johansson Kollén i Stockholm. Från och med 1889 skulle det vara förbjudet att inom handeln använda svenska verktum. Men hur skulle människor kunna hantera detta praktiskt? Karl-Hilmer fann lösningen genom att 1883 uppfinna komparationslinjalen som visade meter- och tumskalan parallellt.

Sedan konstruerade han en vikbar led och den moderna tumstocken var ett faktum.

Karl-Hilmer grundade 1883 Svenska Mått- och Tumstocksfabriken och 1907 flyttades tillverkningen till Hultafors. På samma plats låg tidigare Hultafors Bruk. Det startades 1847 och drevs i tre decennier. Bilden är från Tumstocksfabriken.

Svenska Mått- och Tumstocksfabrikens monter på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.

Sedan sonen Joel tagit över ledningen gick utvecklingen snabbt framåt och 1925 bytte företaget namn till Hultafors AB.

Fabriken ligger fortfarande kvar på samma plats och tillverkar 6 mil tumstock om dagen. Utöver mätverktyg gör man också bl.a. yxor, hammare, släggor och stämjärn. Företaget ägs idag av Hultafors Group där också Snickers Workwear och Wibe Ladders ingår.

Kraftverket

Från Viaredssjön rinner Sörån ner mot Tumstocksfabriken och Olsfors.

Här finns den vackra stenbron bevarad.

Längre ner finns lämningar av något jag inte vet vad det har varit. Kanske en såg?

För att få elektricitet till tumstocksfabriken byggdes ett kraftverk i Sörån. Vattnet från ån däms upp och leds i en "kanal" på ovansidan av fabriken. En liten del av vattnet släpps dock förbi och rinner vidare i ån.