Taxi, var god dröj!

April 9, 2014, 2:20 pm

Att stå i taxikö en bister vinterdag i Uppsala 1954 var nog inte så kul. Innan taxi avreglerades var det ständiga svaret i telefonväxeln "Taxi, var god dröj", och dröja fick man... Idag är det ingen brist på taxibilar i storstäderna, men man får passa sig noga så man inte blir blåst. En resa som med Taxi Göteborg kostar 300 kr kan med någon av friåkarna kosta det tredubbla!

London-taxin, taxibilarnas taxibil! Några av dessa hittade tydligen till Sverige, men Ostermans kan inte ha sålt många. Modellen FX4 tillverkades i stort sett oförändrad mellan 1958-1997. 1971 fick bilen en dieselmotor på 2,5 liter och bilen i annonsen har en 2,2 liters motor. Alltså bör annonsen vara från före 1971.

Droskägarna föredrog tysk kvalitet och då gärna Mercedes.

Mercedesbilar i Stockholm 1959.

Kvinnlig taxichaufför i Stockholm.

Taxi-stationen utanför Stockholms Central 1961.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Två Ford Taunus 17M varav den ena är sprillans ny med röd interimskylt. Året är 1966.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

En bild från Stockholms Central 1967-68.

1971 såg det ut så här i taxikön utanför Centralstationen.

Snygg Plymouth-taxi i Stockholm.

Bild: Stockholmskällan

Taxi-Kapitän mellan DKW och Chevrolet i Stockholm på 60-talet.

Bild: Stockholmskällan

Och kolla här, en gul Checker i Stockholm 1977.

Foto: Jan Claesson

Volvo 144 vid en taxistolpe i Kallhäll 1971.

Stor amerikansk taxibil och liten tysk BMW Isetta i Järna i slutet på 50-talet.

Foto: Thore Johansson

Uppdatering: Taxin ovan är en Ford Custom -59.

Triss i Opel Kapitän vid Mariatorget i Stockholm. De två främre är -57:or och den bakre en -58/-59.

Foto: Jan Claesson

Huddinge Bilstation med Shell-mack, Centralcafeet och Svalbards frisersalong. Med tanke på gengasaggregaten är det 1940-45.

Freden har kommit och gengasaggregaten behövs inte längre.

Stuvsta Bilstation med Shellpump på 30-talet.

Taxibilar i Stuvsta ett antal år senare.

Nacka taxistation i Järla 1957.

Bilstation Råsunda 13 och året är 1943.

Två taxiregistrerade Phänomobiler på Djurgården1913.

Bild: Staffan Benedictsson massingnickel.se

En Plymouth i Uppsala 1968.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Elegant Chrysler av 1947 års modell hos Taxi Lidköping någon gång omkring 1960. Taxiförare Karl Magnusson poserar stolt framför bilen.

Bild: Olle Norrman lidköpingsnytt.nu

Taxi Halmstad utanför järnvägsstationen. Här är det gengas och vedsäckar som gäller.

Färila Bilstation i Hälsingland 1949.

Bild: sockenbilder.se

En Hudson Hornet hos Taxi Nyland i Ångermanland.

Bild: kramforsbygder.com

Taxi Borlänge vid Nya Bilstationen 1934.

1955 såg det ut så här i Borlänge.

IC-macken och Taxi i Lysekil 1957.

Bild: Bohusläns Museum Foto: Alvar Clevfors

Orsa Bilstation 1933.

Höganäs Taxi fick stadsvapnet på sina bilar 1962. På bilden ses chauffören Ernst Larsson montera den nya skylten.

Bild: Höganäs Bildarkiv

Höganäs första kvinnliga taxichaufför, fru Anna-Lena Eklund år 1964.

Bild: Höganäs Bildarkiv

Uddevallas första kvinnliga taxichaufför, Ingeborg Nicklasson år 1963.

Bild: Bohusläns Museum Foto: Arne Andersson

Taxi utanför Grand Hotell i Norrköping.

Taxistationen vid Helsingborg Central 1954.

Enångers taxiflotta bestod i mitten på 50-talet av Chevrolet och Plymouth.

Tre bilder från Taxi Långshyttan.

Bild: langshyttan.nu

1948 körde Taxi i Kolbäck en elegant De Soto -47

1958 var det Pontiac -57 som gällde

...och 1963 kördes Pontiac -62.

En körning till eller från det lilla fiskeläget Ålabodarna som ligger 13 km norr om Landskrona. Året är 1966. Bilmärke?

Uppdatering: Bilen ovan är en Ford Country Sedan 1962.

Lysekils Taxi 1957.

Bild: Lysekils Bildarkiv

Avesta Taxi.

Bild: avestabilder.se

Stolt taxichaufför i Landskrona 1952.

En Volvo från Visby Taxi med bakhängt gengasaggregat och uppfällbart bagageräcke framtill.

Tranås taxi körde Mercedes

...medan man i Linköping 1970 föredrog Opel.

Bild: bild linköping

Två vackra taxibilar i Borås 1910. Den ena är en P-registrerad Scania 1910 och den andra en A-registrerad Renault 1908.

Bild: Staffan Benedictsson massingnickel.se

Här är ovanstående Renault parkerad på Österlånggatan i Borås.

1957 började Kiruna Taxi köra Citroën. Den goda värmen, framhjulsdriften och möjligheten att höja och sänka bilen gjorde den populär.

Bild: Eskil Dahlberg

Saab gjorde också försök med taxibilar, men succén uteblev.

Volvo hade sina stora droskor men när produktionen lades ner stod de volvotrogna droskägarna utan lämpliga fordon.

Tre Volvo-droskor framför det gamla flygledartornet på Torslanda.

Min vän Anders M:s droska som bl.a. varit med i filmenMonica Z.

PV:n och Amazonen var för små, men när 144 kom började Volvo rulla som taxibilar igen. Man tog t.o.m. fram en gul/svart specialmodell för taxibruk.

1977 utlyste Museum of Modern Art i New York en tävling. Det gällde att ta fram ett praktiskt taxifordon som skulle passa för en storstad. Volvo tog då i samarbete med Coggiola fram detta förslag som hade en dieselmotor på 70 hk och var framhjulsdriven.

Uniformsreglemente 1965. Då var det minsann ordning och stil på chaufförerna!

Som avslutning blir det en bild från Baltimore med en glad kvinnlig taxichaufför på tre hjul!

↧

OK vinterdäck

April 10, 2014, 9:56 am

≫ Next: Lev svenskt men kör italienskt

≪ Previous: Taxi, var god dröj!

Visst, våren är på gång men här är ändå lite försenad OK-reklam. Året är 1988.

↧

Lev svenskt men kör italienskt

April 11, 2014, 2:34 am

≫ Next: DAVO-ringen

≪ Previous: OK vinterdäck

En färgglad reklamkampanj från Fiat på 70-talet.

↧

DAVO-ringen

April 12, 2014, 3:26 pm

≫ Next: Gislaved Cord

≪ Previous: Lev svenskt men kör italienskt

Det var ransonering och ont om gummi under kriget men AB Trähjul i Osby hade en intressant lösning!

↧

Gislaved Cord

April 13, 2014, 2:55 pm

≫ Next: Golden Dolphin och Sanok

≪ Previous: DAVO-ringen

Däckreklamen var snyggare förr!

Bilen på bilden tror jag är en Volvo PV 653.

↧

Golden Dolphin och Sanok

April 14, 2014, 1:00 am

≫ Next: Elegant parkering

≪ Previous: Gislaved Cord

Italienska Viberti i Turin trodde att framtidens snabba persontransporter skulle ske med buss och presenterade på mässan i Genéve 1956 en prototyp, den fantastiska "Golden Dolphin".

Den strömlinjeformade karossen byggdes på ett chassie av aluminium som sedan kläddes med plåt och plexiglas. För att säkerställa stabiliteten i höga farter fanns aerodynamiska fenor bak på bussen. Bussen hade individuell hjulupphängning, skivbromsar och hydromekanisk kraftöverföring.

Axelavståndet var bara 5,85 m, men tack vare stora överhäng fram och bak var totallängden 11,5 m.

För resenärernas bekvämlighet var bussen luftkonditionerad och utrustad med bar, radio, TV och toalett.

Företaget hävdade vid presentationen att det i bussen satt en gasturbinmotor på 400 hk som skulle ge den en toppfart på 200 km/h. Detta ifrågasattes dock då man inte ville öppna motorrummet. Ingen har heller sett bussen rulla för egen maskin.

En annan intressant prototypbuss med kort hjulbas (4,7 m) och rejäla överhäng var polska SFW-1 Sanok från slutet av 50-talet.

Vad är bak och vad är fram?

Jo, i det stora överhänget (bakdelen alltså) satt en 6-cylindrig bensinmotor på 4,2 l och 95 hk.

Och detta är alltså fronten. Snygg design? Nja...

Bilder via: oldtimery.com

↧

Elegant parkering

April 14, 2014, 3:05 am

≫ Next: Dags att vårrusta!

≪ Previous: Golden Dolphin och Sanok

Kolla hur man enkelt och smidigt parkerar sin motorcykel! Lite svårare med Perras 1500 cc och 300 kg, men det är bara att börja träna... ;-)

↧

Dags att vårrusta!

April 15, 2014, 12:04 am

≫ Next: Köpa motorvagn?

≪ Previous: Elegant parkering

Er vagn har fått slita hårt under vintern och nu är det dags att vårrusta med en ekonomiservice hos Mobil.

När tog ni en titt på tändstiften senast?.

↧

Köpa motorvagn?

April 16, 2014, 12:48 am

≫ Next: Påskkärringar

≪ Previous: Dags att vårrusta!

Nu när järnvägen är avreglerad står det var och en fritt att köra tåg på Trafikverkets spår. Uppfyller man bara vissa krav på bl.a. säkerhet och dokumentation så är det fritt fram. En förutsättning är förstås att man har lämpliga fordon och då kan en motorvagn vara en bra början. Här är en försäljningsbroschyr från Aktiebolaget Hässleholms Verkstäder med ett urval av deras produkter. "Förslag till för varje linje speciellt lämpliga motorvagnar utarbetas beredvilligast och lämnas gärna råd och upplysningar i motorvagnsfrågor".
(Klicka för större bilder).

↧

Påskkärringar

April 17, 2014, 2:34 am

≫ Next: Kuckeliku!

≪ Previous: Köpa motorvagn?

Enligt nya EU-regler krävs nu en enklare form av flygcertifikat även för kvastflygning. Här är två unika bilder från ett utbildningscenter. Det är tuffa intagningskrav och alla klarar inte den svåra utbildningen.

Efter hård träning och examinering är de som klarat proven äntligen i luften! De har bl.a. setts i Kristinehamn

...Borås

...och Enköping.

En fikapaus på en trevlig skorsten med vidunderlig utsikt över staden .

Många tycker det är för dyrt och krångligt med det nya certifikatet och flyger därför utan gällande behörighet. Tyvärr har många kärringar också spetsat kaffet med starkare varor och olyckor är inte ovanliga.

Foto: Thomas Johansson

Foto: Staffan Stenlund

Monica Zetterlund var inte bara en fantastisk sångerska, hon var även en duktig kvastflygare.

Foto: Gösta Glase

Blir man av med sitt certifikat får man gå kvastlös, något som blivit allt vanligare i Sverige...

Fler nya EU-direktiv gällande kvastflygning finns HÄR på Larssons Blogg.

↧

Kuckeliku!

April 18, 2014, 1:50 am

≫ Next: Artrik vägkant

≪ Previous: Påskkärringar

↧

Artrik vägkant

April 18, 2014, 2:37 am

≫ Next: Glad Påsk!

≪ Previous: Kuckeliku!

På den gröna skylten står det "Artrik vägkant". Just nu står här arten Japanus Suzukiaris. Äntligen är våren här och det blev en härlig tur på gamla Riksväg 40.

↧

Glad Påsk!

April 19, 2014, 1:19 am

≫ Next: Hultafors

≪ Previous: Artrik vägkant

↧

Hultafors

April 20, 2014, 2:04 am

≫ Next: Zündapp -63

≪ Previous: Glad Påsk!

Hultafors är ett litet samhälle med ca 280 innevånare beläget vid Viaredssjön utefter Boråsbanan mellan Göteborg och Borås. Mest känt är Hultafors för Tumstocksfabriken och Sanatoriet.

Så här stod det om Hultafors i Svenska Turistföreningens årsskrift 1909:

"Nedanstående vackra bild visar oss en utsikt öfver Viaredssjön från Hultafors sanatorium i Västergötland, beläget vid Hultafors station på Göteborg-Borås-banan, 58 km. från den förra och 12 km. från den senare staden. Från Hultafors station, som ligger 507 fot ö. h., kommer man på några minuter upp till sanatoriet, hvilket ligger omkr. 900 f. ö. h. på sydsluttningen af en skogbevuxen bergås. Trakten kring sanatoriet är rik på naturskönheter då därtill kommer att luften är hög och ren".

När järnvägen Göteborg-Borås (GBJ) invigdes 1894 fanns i Hultafors till att börja med bara en liten anhalt. 1896 blev det en

håll- och lastplats med en mindre träbyggnad.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Banvaktsstugan till höger i bild byggdes också 1894.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Byggnaden var rivningshotad 2009, men räddades och förvaltas nu av intresseföreningen "Banvaktsstugans vänner".

Trappan upp till stugan.

Ett regionaltåg (X11) på väg mot Borås passerar banvaktsstugan som skymtar till höger i bild.

Viaredssjön och Hultafors hållplats 1903.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

1907-1909 byggdes ett nytt stationshus i engelsk stil. I huset fanns en andraklass- och en tredjeklass väntsal. Huset ritades av arkitekten Yngve Rasmusson.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Ett foto från 30-talet med tåg mot Borås.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Hultafors stationshus från baksidan 1969

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

...och från framsidan 1968.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Stationen avbemannades den 21 maj 1971 då godstrafiken lades ned. F.o.m. den 16 juni 1980 drogs även uppehållen för persontågen in. Stationshuset blev efter avbemanningen personalbostad åt Hultafors Hälsocenter.

Tre bilder från den 21 maj 1971 då stationen avbemannades och den sista tågklareraren visade avgångssignal med signalstaven. Det var fotografens far som tjänstgjorde den dagen.

Foto: Anders M

En enkel biljett i 2-klass Hultafors-Sandared den 21 maj 1971 kostade 1 krona och 60 öre.

Mer om biljetter finns HÄR.

En bild från 1972. Mötesspåret är rivet, men plattformarna är fortfarande kvar.

Foto: Anders M

Fotografens cykel står parkerad vid godsmagasinet 1972.

Foto: Anders M

På marken ligger två nedmonterade A-signaler. Dessa kunde tågklareraren använda för att visa avgångssignal istället för att använda signalstaven.

Foto: Anders M

Tittar man noga på nedanstående bild kan man läsa att den övre rälen är tillverkad av Domnarvet 1944 och den undre av tyska Krupp 1919 för G.B.J. (Göteborg-Borås Järnväg). Domnarvet tillverkade järnvägsräls till slutet av 80-talet, därefter var det Inexa i Luleå som var huvudleverantör till SJ/Banverket. Inexa gjorde konkurs 2001 och idag tillverkas inte längre någon räls i Sverige.

Foto: Anders M

1986 ville SJ riva stationshuset men innevånarna i Hultafors ville annat. Hultafors intresse- och bygdegårdsförening bildades och lyckades samla in 500.000 kr. Man tog över huset och efter en omfattande renovering är det idag en fantastiskt vacker byggnad. Det är också den enda byggnadsminnesmärkta byggnaden i Bollebygds kommun.

Framsidan april 2014

...och baksidan.

Vy över Hultafors när det fortfarande fanns en bangård. På bilden syns både godsmagasinet och stationshuset. Ett vattentorn fanns också men det revs någon gång efter 1942.
1926 uppfördes vid sjöstranden ett "svanhus" till de resandes förnöjelse.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Här står fotografen på den branta vägen upp till Sanatoriet och året är 1906.

Så här ser samma vy ut idag.

Landsvägsbussen till Bollebygd.

I början av 1930-talet beslutades att banan mellan Göteborg och Borås skulle elektrifieras. Den elektriska driften togs i bruk den 18 juni 1936. Ett tåg med ellok är klart för avgång mot Göteborg.

Bild från 40-talet.

Ett tåg med Dk-lok väntar på möte i Hultafors 1968.

Foto: Björn Malmer

Tåg mot Borås med Du-lok som dragkraft. En trevlig kiosk med Pommac-skylt på taket fanns vid stationshuset och det är kioskinnehavarens vita Ford Cortina som syns på fotot. Till höger skymtar fotografens Volvo PV 444 K av årsmodell 1956.

Foto: Björn Malmer

Att anlägga banområdet så nära Viaredssjön hade sina problem och stora ansträngningar fick göras för att området inte skulle glida ut i sjön .
Hultafors har genom åren drabbats av ett antal järnvägsolyckor, men ingen med dödlig utgång. 1908 rasar en del av banvallen med påföljd att ett gruståg hamnar i sjön. Ett virkeslastat godståg på väg till Tändsticksfabriken i Jönköping spårar på 30-talet ur vid Hultafors och några vagnar hamnar i Viaredssjön. Den 23 februari 1958 spårar ett persontåg ur pga rälsbrott och en av vagnarna hamnar i sjön. 1975 kör ett persontåg på stora stenar som rasat ner från berget. Loket och den första vagnen som var en resgodsvagn fick skrotas. Lokföraren blev svårt skadad i huvudet av en brandsläckare som lossnade, men överlevde. Den senaste olyckan skedde den 24 oktober 2001 då förskjutning av last orsakade en urspårning och en nedriven kontaktledning.

Här är några bilder från olyckan 1958. Tre vagnar spårade ur och en fjärde hamnade i Viaredssjön där den slog hål på isen och sjönk till hälften. I den vagnen satt ett 15-tal passagerare som chockade och våta kunde räddas. Ingen människa kom dock till allvarlig skada.

Bild: Sveriges Järnvägsmuseum

Foto: Curt Ylving

Kurorten och järnvägen gjorde Hultafors till ett blomstrande samhälle. Där fanns en tid tre affärer, bank och postkontor. Hellgrens affärslokaler bestod av två våningar med specerier i den första våningen och manufakturförsäljning i den andra.

Affären stängde 1989 och blev därefter ett lanthandelsmuseum. Museet är nu också stängt och fastigheten fungerar enbart som boningshus.

I denna fastighet fanns affären Kooperativa som startades 1920 och drevs fram till 1962 då affärsverksamheten lades ner.

Så här ser fastigheten ut idag.

Det finns fler spännande hus i Hultafors. Kan detta ha varit en bensinmack?

Mycket tyder på det t.ex. denna metallkonstruktion. Kanske var det här pumparna stod?

En nedlagd bensinstation som var Uno-X och senare Pump. En bild på macken då pumparna var kvar finns HÄR.

Ett intressant hus som man ser när man passerar med tåget.

Gullstensön i Viaredssjön var under 1900-talets första hälft en vanlig samlingsplats för ortens ungdomar. Numera är ön i privat ägo.

Hultafors Sanatorium

1906 startades Hultafors Klimat- och Vattenkuranstalt. Kuranstalten drevs till en början mest som hotell och restaurant av en Direktör Witte. Witte sålde till en Göteborgskvinna, Agnes Olsson, vilken drev bolaget i konkurs. Efter konkursen köptes anläggningen av Ingenjör Joel Kollén.
Kollén hade sommartid vistats i Danmark på Sjundedagsadventisternas kuranläggning och föreslog att samfundet skulle köpa anläggningen i Hultafors. 1926 köptes kuranstalten men man fick inte köpa i eget namn utan fick bilda en stiftelse, "Samfundet Sanningens Härold". Stiftelsen drev anläggningen fram till 2002 med bl.a. alkoholistvård och rehabiliteringsverksamhet. Från början fanns här också ett akutsjukhus, innan Borås fick en riktig akutmottagning.

I en annons från 1942 står följande:
”I härlig stärkande barrskogsluft ligger Hultafors Sanatorium, en fysikalisk dietistisk kurort, 1000 fot över havet”.

Hjärt- och kärlsjukdomar var det vanligaste skälet att söka sig till Hultafors, men flera av de tidiga patienterna led av fetsot (en finare omskrivning för fetma) och sattes på avmagringskur. Detta innebar en strikt kost med inriktning på det vegetariska, och naturligtvis utan alkohol eller kaffe.

Många patienter avvek för att få rejälare kost och kaffe hos något av Hultafors kaféer. Namnen "Stora fördärvet" och "Lilla fördärvet" på två av kaférörelserna uppkom vid denna tid.

Som kuriosa kan nämnas att Hermann Göring på 20-talet sägs ha behandlats (för fetsot?) på Hultafors.

En annons ur Sundhetsbladet från 1935.

Nota från 1934.

Sanatoriet och till vänster den nyare flygelbyggnaden.

Matsalen.

2002 sålde Adventistsamfundet anläggningen till en privat aktör på friskvårds- och rehabiliteringsområdet. Efter en konkurs köpte byggkonsulten Jan Lindberg 2010 Hultafors Hälsocenter för att bygga om husen till lägenheter. Det ska bli hyresrätter för 55+ med restaurang och annan service. 50–100 villor planeras också i området. Så här ser anläggningen ut i april 2014.

Baksidan

...och framsidan.

Viss renovering erfordras som det brukar stå i mäklarannonserna...

Terassen med vacker utsikt över Viaredssjön.

Huvudentrén till Hultafors behandlingscenter. Byggjobbarna har anlänt och renoveringen har nu påbörjats.

Tumstocksfabriken

En stor del av Hultafors tillkomst och framgångar beror på Svenska Mått- och Tumstocksfabriken som drevs av familjen Kollén.
Den 20 maj 1875 undertecknades en internationell konvention om metersystemets införande. Ett riksdagsbeslut om allmän övergång till metersystemet fattades av riksdagen 1875 med en övergångstid 1879-1888.

En sådan genomgripande förändring öppnade naturligtvis möjligheter för kreativa entreprenörer. En av dem var arkitekten

Karl-Hilmer Johansson Kollén i Stockholm. Från och med 1889 skulle det vara förbjudet att inom handeln använda svenska verktum. Men hur skulle människor kunna hantera detta praktiskt? Karl-Hilmer fann lösningen genom att 1883 uppfinna komparationslinjalen som visade meter- och tumskalan parallellt.

Sedan konstruerade han en vikbar led och den moderna tumstocken var ett faktum.

Karl-Hilmer grundade 1883 Svenska Mått- och Tumstocksfabriken och 1907 flyttades tillverkningen till Hultafors. På samma plats låg tidigare Hultafors Bruk. Det startades 1847 och drevs i tre decennier. Bilden är från Tumstocksfabriken.

Svenska Mått- och Tumstocksfabrikens monter på Jubileumsutställningen i Göteborg 1923.

Sedan sonen Joel tagit över ledningen gick utvecklingen snabbt framåt och 1925 bytte företaget namn till Hultafors AB.

Fabriken ligger fortfarande kvar på samma plats och tillverkar 6 mil tumstock om dagen. Utöver mätverktyg gör man också bl.a. yxor, hammare, släggor och stämjärn. Företaget ägs idag av Hultafors Group där också Snickers Workwear och Wibe Ladders ingår.

Kraftverket

Från Viaredssjön rinner Sörån ner mot Tumstocksfabriken och Olsfors.

Här finns den vackra stenbron bevarad.

Längre ner finns lämningar av något jag inte vet vad det har varit. Kanske en såg?

För att få elektricitet till tumstocksfabriken byggdes ett kraftverk i Sörån. Vattnet från ån däms upp och leds i en "kanal" på ovansidan av fabriken. En liten del av vattnet släpps dock förbi och rinner vidare i ån.

Kanalen slingrar sig fram uppe på berget.

Här tar kanalen slut och vill man ta sig vidare och se vart vattnet tar vägen så gör man det, enligt skylten, på egen risk.

Härifrån leds vattnet ner i en lång trätub som slutar i det lilla kraftverket. En spännande trappa finns ovanpå tuben.

Källor:
Hultafors Bygdegårdsförening
Borås Tidning
Svenska Turistföreningens årsskrift 1909
Anders M

↧

Zündapp -63

April 21, 2014, 12:13 am

≫ Next: Sexig polis-mc

≪ Previous: Hultafors

En snygg Zündapp Combinette -63 parkerad vid Espresso House inne på Göteborgs Centralstation. En ung man hade precis köpt den och ville inte släppa den ur sikte.

↧

Sexig polis-mc

April 23, 2014, 11:19 am

≫ Next: Opel Rekord -64

≪ Previous: Zündapp -63

I Göteborg kör mc-polisen BMW K 1600 GT. De har åtminstone två exemplar av denna exklusiva modell med sex cylindrar,
1649 cc och 158 hk.

Drivlinan på K 1600 GT.

↧

Opel Rekord -64

April 24, 2014, 11:00 am

≫ Next: Slotts Senap

≪ Previous: Sexig polis-mc

Hemma på våran gata...

↧

Slotts Senap

April 25, 2014, 1:30 am

≫ Next: Renault 4 1972

≪ Previous: Opel Rekord -64

Historien om Slotts startade 1885 med A.G. Holmgren och Ättiksfabriken i Uppsala. Som namnet antyder producerades här främst ättikssprit, men kring 1919 började man även tillverka senap. Initiativet kom från fabrikens dåvarande driftledare, den tyske ingenjören Bruno Knebel. Från hemlandet hade han tagit med sig ett makalöst gott senapsrecept, till en början kallad Knebelpasta, vilken senare kom att bli känd som Slotts senap. Redan de första försöken visade att den nya senapen kombinerade styrka och lenhet på ett sätt som fick det att vattnas i munnen på varenda provsmakare. Succén var ett faktum och Slotts var snart ett lika självklart som naturligt inslag på de svenska köksborden.

Nu tror ni väl att denna klassiska senap tillverkas i Sverige, men icke. 2008 flyttade multinationella Unilever tillverkningen till Polen. Inte mycket är svenskt längre...

En liten reklamfilm med Slotts senap från 1951 finns HÄR.

↧